Vilka upplever vi förtjäna välfärdsservice och vilka förtjänar den inte? Hur definierar vi vem som ska inkluderas, och vem som inte ska inkluderas i våra förståelser och tillämpningar av solidaritet? Hur definierar vi de underförstådda ’oss’ och ’de’ i dessa frågor?
Solidarities-projektet kommer att undersöka exakt dessa frågor. Vi kommer att undersöka hur solidariteter föreställs och tillämpas i förhandlingar om migranters förtjänstfullhet över sex etnografiska studier, två i Danmark, Sverige respektive Storbritannien. Förhandlandet av förtjänstfullhet syftar till att dra gränser mellan de migranter som har tillgång till välfärdsstatens stöd och tjänster, eller som tros ha tillgång, och de som är utestängda t.ex. eftersom de betraktas som ’icketillhörande’ eller anses vara ansvariga för deras egen nöd.
Frågor om förtjänstfullhet och solidariteter har blivit mer angelägna i ljuset av den globala Coronaviruspandemin. Sedan början av 2020 har vi sett hur pandemin har fördjupat befintliga ojämlikheter och förvärrat exklusiva förståelser av förtjänstfullhet och behov. I Storbritannien har asylsökande, som är tillfälligt huserade i hotellboenden, fått deras dagpenning suspenderad och blivit trakasserade och hotade av högerextrema aktivister. Samtidigt har vi även sett tvärgående solidariteter växa fram när människor har klivit in och stöttat andra och erbjudit nya former av vård, gästfrihet och välkomnande.
Med utgångspunkt från förståelsen att solidariteter är föreställda och tillämpas på olika sätt, kommer vi undersöka nya former för samlevnad, friktion och ifrågasättande. Vi kommer undersöka hur solidariteter informeras och formas av olika konstellationer av välfärds- och migrationsregimer, både i stads- och landsbygdsområden och i små städer med varierande grad och historier av etnisk, social och annan mångfald, samt bosättning av migranter.
Våra fallstudier kommer att fokusera på olika välfärdsmikroförvaltningar: lokala utrymmen där rätt till stöd och tjänster förhandlas fram, tolkas, ifrågasätts och utövas. Deltagare i välfärdsmikroförvaltningar anses vara migranter som söker stöd eller tjänster; lokala myndighets- och frontlinjetjänstarbetare vars uppgift är att leverera tjänster inför allmänheten (eller via virtuella plattformar) och som själva kan vara migranter eller av migrantbakgrund, och civilsamhällsaktörer, som vi har kallat ”förespråkare” och som erbjuder och ger stöd till migranter. Liksom lokala myndighetsarbetare kan förespråkare också vara migranter själva eller av migrantbakgrund.
Det är i mikroförvaltningsmöten som migranter behöver övertyga myndigheter och förespråkare om deras förtjänstfullhet; där förespråkare skapar och främjar olika former av solidariteter; och där lokala myndighetsanställda bedömer och bestämmer vem som förtjänar välfärdsstatlig solidaritet och tjänster. Välfärdsmikroförvaltningar ger därför en nyttig lins för att utforska våra forskningsfrågor i realtid.
Hittills har den mesta forskningen om förtjänstfullhet fokuserat på attityder genom undersökningar och vinjettexperiment (Oorschot et al. 2017), eller idéer som försäkrar policies och regler genom textanalys (Anderson, 2013). Vi å andra sidan använder ett etnografiskt tillvägagångssätt som syftar till att fånga förhandlingar om förtjänstfullhet och tillämpningar av solidaritet i realtid med fokus på: 1) Den sociala strukturen i migrantförtjänstfullhet, dvs hur förtjänstfullhet artikuleras, mobiliseras, utövas, förkroppsligas, könas och ifrågasätts och med vilka konsekvenser för migranter; och 2) Samspelet mellan förtjänstfullhet och solidariteter.
Etnografi har traditionellt fokuserat på interaktion ansikte mot ansikte och samvaro mellan forskare och forskningssubjekt. Vi hoppas kunna utföra en del av forskningen in situ, men vi utvecklar också nya online-forskningsmetoder för att bemöta den nuvarande situationen.
Fallstudie: Rumslig dimension
I tre av fallstudierna kommer vi att fokusera på hur förtjänstfullhet är uppbyggd i enlighet med de rumsliga dimensionerna i de kvarter där migranter bosätter sig, t.ex. i privata, offentliga eller subventionerade bostäder; i större städer eller på landsbygden; tillsammans med eller ifrån majoritetspopulationer.
Fallstudie: Generationsdimension
I de återstående tre fallstudierna kommer vi att undersöka migranternas generationsstatus, t.ex. som barn, vuxna i arbetsför ålder eller äldre; och hur generationens status formuleras med föreställningar om solidaritet och förtjänstfullhet.
Solidariteter kännetecknas av ett engagemang att främja dialog, reflektion och ömsesidigt lärande. Projektet samlar ett internationellt team av antropologer och sociologer med en expertakademisk rådgivande nämnd och viktiga representanter från berörda parter. Vi kommer att sprida resultaten av vår forskning genom vetenskapliga publikationer, rapporter från berörda parter, en dokumentärfilm, en pop-up-utställning och vårt avsnitt Från fältet i syfte att bidra med ny insikt till offentliga och vetenskapliga debatter och reflektioner kring solidariteter, förtjänstfullhet, välfärd, integration och migration.
Solidarities finansieras av Nordforsk i tre år från september 2020 till augusti 2023. Det är ett samarbete mellan UCL-akademikerna Mette Louise Berg och Rachel Rosen i Storbritannien; Anders Neergaard och Pouran Djampour vid Linköpings universitet, Sverige, och Mikkel Rytter och Line Brandbyge Schmidt Grüner vid Aarhus universitet, Danmark.