Har befunnit mig på besök i den fantastiska staden Buenos Aires. Även om jag mest arbetat har jag haft möjlighet att strosa runt, träffat människor och åkt en och annan taxi. Taxiförarna domineras av en grupp som nästan alltid börjar med att berätta att Argentina är fantastiskt, har allt men att korrupta politiker hela tiden förstör möjligheten till Argentinas rättmätiga plats i solen. Ibland går våra samtal vidare till (deras) bilder av Sverige. Självklart varierar det från taxichaufför till taxichaufför men de flesta brukar associera god och jämlik välfärd till Sverige, och lyssnar med misstänksamt på mina kommentarer att Sverige har ändrats med nyliberalism, ökande klyftor och rasism. Men efter en stund av tystnad återkommer flera genom att lyfta fram att de hört att Sverige är på väg in i NATO och med en flyktingpolitik som liknar fästning Europa – och ställer frågan – ”Är det därför?” Lite förvirrad försöker jag förstå frågan – den är komplicerad i sig och min spanska är acceptabel men långt ifrån bra. Undrar de om det är NATO och fästning Europa inspirerad politik som driver nyliberalism, ökande klyftor, rasism eller tvärtom. Det är i dagarna 47 år sedan militären tog makten i Argentina, en diktatur som producerade 30 000 döda o försvunna, och det är 40 år av sedan demokratin med möda kom tillbaka. En film som Argentinarna trodde på som Oscar prisvärdig, heter 1985, och handlar om de första stapplande uppgörelser med diktaturen och dess representanter. Det är här NATO och fästning Europa kommer in. Även bland en betydande del av allmänborgerliga argentinare (vilket synliggörs av filmen 1985) är diktaturen kopplat genom den sk Operation Condor till USAs utrikespolitik och vilja att styra politiken i Latinamerika. För många argentinare är Sverige ett land som tog emot många flyktingar, ett land som stod för en självständig utrikespolitik. För dom framstår NATO och fästning Europa som osvenska företeelser, därför tror jag deras frågor om hur det kunde hända, och så snabbt.

När jag förklarar att NATO omsvängningen påbörjades och genomfördes med blixtens hastighet av en socialdemokratisk regering i direkt anslutning till Rysslands invasion av Ukraina så blir det en kort tystnad, och jag kommer ihåg både en taxichaufför och en bekant som båda frågade, men är det inte två stormakter som slåss om rätten att kontrollera Ukraina (har omformulerat deras ord en del)? Och varför vill ni vara med i en allians som styrs av ett land som skapat så mycket lidande i Argentina, Latinamerika och andra delar av världen? För de flesta argentinare är Rysslands invasion av Ukraina långt borta och de är inte speciellt intresserade.

När jag pratade om hur flyktingpolitiken förändrats och att Socialdemokraterna slåss med den nya regeringen, där Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ingår i det inre kabinettet, om att ta äran för ”paradigmskiftet” med kraftigt ökad restriktioner i asyl och flyktingpolitiken, så noterade några av de äldre att Sverige hade varit en säker tillflyktsort för de som flydde diktaturen i Argentina. Än en gång kom frågan varför och en av de som jag talade med utvecklade frågan till varför, ni hjälper ju ukrainarna i Europa? Jag försökte förklara att en generell trend i Europa som Sverige allt starkare sällat sig till är en nationalism och EUrocentrism där behovet och solidariteten med människor långt borta är av allt mindre betydelse. I denna ekonomiska (tänker på kris och inflation) och identitetsfokuserade konjunktur håller förtjänstfullhet på att alltmer förvandlas till en klyfta mellan vi Européer och ”dom andra”.

När jag tänker tillbaka på samtalen tänker jag på Étienne Balibars artikel ”Es Gibt Keinen Staat in Europa: Racism and Politics in Europe Today” och David T Goldbergs ”Racial Europeanization”. Men mest av allt tänker jag på hur bilden av Sverige fortfarande är en bild av ett land i solidaritet med Globala Syd, med en utvecklad ock inkluderande välfärdsregim, en human flyktingpolitik och alliansfrihet. Samma land som alltmer identifierar sig med fästning Europa och Nato. Buenos Aires är långt borta från Sverige och minnet förändras långsamt.

Share: See me coming

GET UPDATES

This field is required.

Read our privacy policy.